Brigada Choque Hanesan Forsa Espesiál iha Prosesu Funu -->

YAITU LOGO2 DAN BANNER

Brigada Choque Hanesan Forsa Espesiál iha Prosesu Funu

Sunday, 11 August 2019
Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo. Imajen Tatoli/António Gonçalves

MAUBARA, Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, rekoñese Brigada Choque hanesan Forsa Espesiál iha prosesu funu.

PR Lú Olo’ haktuir, iha prosesu funu ne’e la’ós fasil, maibé liuhosi sofrimentu barak. “Iha tinan 1978, lideransa funu nian desidi kria Forsa Espesiál ida bolu naran Brigada Choque para atu halibur forsa FALINTIL sira hosi lorosa’e, raiklaran ba to’o iha loromonu, halo forsa únika para bele halo atake ba forsa inimigu”, PR Lú Olo dehan iha nia diskursu bainhira hato’o omenájen ikus ba restu mortál José Cirilo da Silva Nunes ‘Maubrani’, iha Maubara, Munisípiu Liquiçá, sesta ne’e.

Lú Olo rekoñese, Komandante Maubrani hahú iha prosesu luta ho lian boot “Render Não, a Última Bala Será Para Mim”. Signifika, Komandante Maubrani firmi iha konviksaun ne’ebé forte tebes hakarak lori Timor-Leste ba ukun rasik-aan.

Komandante Maubrani la hili dalan moris ka mate, tanba buat moris no mate ne’e realidade ida de’it, se mak moris nia rohan mak  mate. Entre moris ho mate, Komandante Maubrani hili mak ida ukun rasik-aan, tanba ne’e mak mate ka moris ukun rasik-aan.

Xefe Estadu dehan, memória boot hatudu hosi liafuan hirak ne’e. “Ha’u sei lembra hela bainhira ha’u sei eskola iha Koléjiu Santa Terezinha Ossu, Komandante Maubrani tropa iha Baucau, ha’u haree ema ida ne’ebé forte no transfere ba gerilleiru ida ba libertasaun nasionál nian”, haktuir Lú Olo.

Nia hateten, Komandante Maubrani hatudu duni brani iha tiru-malu ka hola desizaun nian. Lú Olo relembra, tempu ida ne’ebé difísil hodi hetan solusaun ba problema, saudozu desidi nia-aan atu bele lori soldadu sira kombate no luta nafatin iha territóriu nasionál, hahú hosi fronteira norte no súl, sentru leste harii rejiaun ida, ponta leste mós harii rejiaun ida.

Bainhira forsa atua iha setór keta-ketak to’o 1978, iha momentu ne’ebá harii forsa únika Brigada Choque. “Ne’e katak atu halo operasaun boot tama iha vila laran ataka pozisaun inimigu nian, enkuantu forsa setoriál sira halo operasaun koordenada iha kada rejiaun”,  Lú Olo tenik.

Bainhira forma Brigada Choque, Maubrani sai hanesan Komandante Brigada Choque hafoin sai Segundu Komandante Brigada Choque Nasionál, hamutuk ho Komandante Sabika. Komandante  hirak ne’e mak komanda Brigada ne’e hodi halo operasaun militár.

“Iha momentu ne’ebá, forsa Indonéziu deskobre hodi inimigu hahú sobu setór ida-idak, hahú hosi frontera norte to’o ba frontera súl, entaun FALINTIL movimenta populasaun sira hosi norte ba to’o iha sentru súl. Tuir dalan tiru-malu, populasaun sira mate tutuir dalan, mate tuur de’it iha ai-huun sira”, haktuir Lú Olo ho tristi.

Nune’e, mobiliza fali populasaun hosi sentru súl to’o sentru norte labele ona, entaun lideransa sira hateten ba populasaun para entrega-aan iha vila, maibé hameno ba sira, ‘funu sei nafatin’.

Hafoin ne’e, forsa Indonéziu hadau tiha fronteira norte no súl, sentru norte, sentru súl to’o sentru leste, tanba Indonéziu ho forsa halo operasaun boot.
“Inimigu ho forsa boot atu hakat liu Matebian ataka ami iha Matebian tutun durante fulan-tolu. Ami iha foho tutun halo rezisténsia hasoru forsa invazaun, aviaun Super Sóniku, dadeer tuku 06.00 halo bombardeiru hosi dadersan to’o lorokraik. Populasaun mate ita la sura, maibé FALINTIL reziste nafatin hosi foho tutun defende populasaun sira iha foto leten, maibé la fásil tama iha ne’ebá. Kuaze batallaun inimigu nian ida mohu iha Labalou”, esplika PR Lú Olo.

Finálmente, hosi ne’ebá to’o rai-rohan Lautém, entaun Baze Apoiu rahun. Hafoin Baze Apoiu rahun, Diresaun Luta hateten ba populasaun sira, ohin kalan ita fahe-malu, imi tuun ba rende, maibé funu sei nafatin, Maromak tulun, loron ida ka loron seluk ita sei hasoru malu fali.

Lú Olo haktuir tan, dadersan to’o iha foho Matebian nia huun, hateke fila-fali ba iha foho tutun, inimigu tama ona iha Matebian tutun hodi obriga populasaun ba vila.

“Maibé tanis mata-been la sai, ho determinadu nafatin dehan katak mate ka moris ukun rasik-aan. Ami sai para ba buka ita-nia nai ulun sira iha rai-klaran hanesan Nicolau Lobato no Vicente Reis ‘Sahe’, Maulear”, tenik Lú Olo.

Lú Olo hamutuk ho komisáriu polítiku sira hosi ponta leste mai rai-klaran ho objetivu buka lideransa funu nian. Iha momentu ne’ebá, inimigu halo operasaun boot hasoru lideransa Komite Sentrál FRETILIN atu oho hotu.

“Sita-nia operasaun ne’e operasaun limpeza katak ulun sira tenke mate hotu, mai to’o Barique tasi hodi hetan saudozu Hermenegildo Alves, maibé saudozu dehan lideransa sira sai antes semana ida ona”, nia salienta.

“Ami fila-fali ba ponta leste. Ami to’o iha dalan klaran ami rona Nicolau Lobato mate, Vicente Reis mate. Iha momentu ne’ebá, Komandante Maubrani ho nia soldadu sira hakat liu-ba iha tasi-mane no komandante Maubrani hetan tiru iha rai Alas (Manufahi)”, nia subliña.

PR Lú Olo konsidera katak haloot restu mortál Maubrani tempu ne’ebé opurtunu, tanba atu hakat dadaun ba Loron Referendu 30 Agostu nu’udar loron ne’ebé povu nia loron.

News Feed

Share :
Bagikan berita ini ke yang lain
close